tisdag 27 november 2012

Man ska ha husvagn...


Nu är det glada ledigheten över och vi har åkt till vår host, en gård som håller i turridning och säljer brasved. Det blev en kraschlandning, Helena blev inslängd som guide ungefär 2 timmar efter vi anlänt. Som väl är inte alldeles själv (vilket de vill att hon ska) men eftersom hon varken känner ryttarna, hästarna eller omgivningarna känns det inte som rätt läge att ansvara för en grupp nybörjare. Särskilt som hennes lokalsinne är lika med noll (hon gick fel nästan varje gång vi skulle till vårt rum på hostellet). Men hennes jobb är rätt nice, rida ut på kullarna och titta på fåren och se det stora, snötäckta Mount Ruapehu. Basse och Nea har fått en lektion i hur man hanterar den stora vedklyvningsmaskinen och får göra det samt rensa rabatter. Nea har även fått hantera hästarna tillsammans med Helena. Själva stället känns lite som Ali, men åt andra hållet! Två ytterligheter, Ali var som hökar när vi arbetade, här är vi i princip helt utlämnade åt oss själva med knappt någon att fråga (förutom på helgerna när ägarna är där, då är de också som hökar). Vi bor i en liten (hur stod familjen Andersson ut i en sån liten en?) husvagn, men med element och ordentligt med filtar den här gången, vi har inte frusit så mycket än så länge. Kök och badrum ligger i ett annat hus, som vi delar med ena sonen i familjen. Vi får hjälpas åt att laga mat och då är det en väldig tur att Linnéa finns. Helena försökte nämligen koka pasta på en kokplatta som inte var igångsatt och hon missade att vattnet skulle koka innan man slänger i pastan. Som sagt, tur att vi har Nea!

Vi har bestämt oss för att vara här en vecka kortare än vad vi tänkte först. Det räcker nog med nästan tio dagar här. Men vi har det bra och det finns massor av djur, en himlans massa hästar (Basse gillar dem inte), katter, en underbar hund och en get som vi inte träffat än. Hon heter Goatie.

Tisdag: vår helpx review är antagligen förstörd. Det kommer sig av att allt är totalt oorganiserat, ägarens syster har en otrevlig ovana att lägga sig i det hon inte har en aning om, i det här fallet hästar. Helena får olika direktiv av alla personer, varav en faktiskt har rätt och det är ena sonen Callan. Hon sa ifrån ett par gånger när det verkligen var alldeles vansinnigt fel vad Ginny (systern) sa, men det skulle hon inte har gjort för Ginny har ringt Sue och gnällt och alla är arga på henne och Callan som båda är överens (och faktiskt har rätt) när det gäller hästarnas bästa. Suck! Det är värst för henne eftersom hon har hand om hästarna och vet mer om dem än Ginny. Helena och Callan har haft hand om en barngrupp som gick alldeles utmärkt, det var t o m roligt!
Vi börjar fundera över att åka ännu tidigare, vi kan ju alltid skylla på Basses allergi. Tråkigt för det är inte så illa egentligen, det är bara att vissa personer är svåra att jobba under.

Onsdag: Helena har ledigt idag eftersom hon jobbat länge de andra dagarna och Basse och Nea jobbar på med att klyva ved och rensa upp en gång. Det är en väldig skillnad så vi får hoppas att de är nöjda.

Vi har inte tillgång till internet mer än på våran hotspot och där har vi inte mycket data kvar tyvärr.

3 kommentarer:

  1. Det var synd att det inte blev riktigt som ni tänkt er.Det är alltid jobbigt när man får olika direktiv,speciellt när dom inte vet vad dom pratar om.

    SvaraRadera
  2. Sicken osis! Nu har då otur när det gäller att välja hosts, men känns det inte helt ok ska ni åka. Tänk vad många andra roliga saker ni har framför er! :)

    SvaraRadera
  3. Jag tycker det är bra att visa kurage och säga ifrån när man tycker något är fel! Stå på er och njut av er vistelse "Down Under". Ge er iväg på nya äventyr och njut av vad resten av Nya Zeeland har att erbjuda

    SvaraRadera