A worm challenge

Dagens arbetsuppgift: sortera komposten i jord och mask/maskägg. Underbart, verkligen underbart! Alla tyckte det var lite småäckligt trots overaller och handskar. Att sticka ner tassarna i en bytta full med matrester, jord, maskar, spindlar och diverse andra kryp är inte lockande. Men vi ville alla lära oss saker och utmana oss själva, så vi gjorde det! För att vi skulle komma ihåg allt hon sa filmade vi när hon gick igenom det med oss. Då kan det inte bli fel tänkte vi! Men jodå, det kan det. Om man inte ställer frågor! Vi var ungefär lika förvirrade som vi brukar. Vi sorterade lite, sedan övergick vi till att rensa ogräs och sterilisera krukor. Där vet vi i alla fall vad vi gör.

Familjen är inte hemma på hela dagen så vi har huset för oss själva. Vi har gjort chokladpudding, två stycken (en till idag och en till Downton Abbey imorgon). Den ena blev bra och den andra blev misslyckad. Vi har gjort ett försök till med pulkapajen. Hur den blev återstår att se.

Dagarna blir längre och ljusare. Det är alldeles underbart. Vi saknar inte mörkret och kylan alls. Jordgubbarna börjar mogna nu. Vi har varit ute på jakt. Och de är goda. Känns som hemma! Synd att vi inte är här när de kommer i större skala.

Once upon a time in fairyland

I lördags var det 27 grader varmt och sol. Trevligt för oss va? :-) Vi har varit på utflykt. Planen från början var att åka till en liten landsbygdsskola som hade nåt event. Vi åkte förbi men hittade ingenstans att parkera, och eftersom det inte fanns nånstans att vända på heller så fortsatte vi bara att åka även om vi inte riktigt visste vart vi var på väg. När vi väl orienterat oss (vägskyltar, var är ni?) insåg vi att vi var nära en vandringsled som verkade mysig så vi bestämde oss för att ta den. För att komma dit måste man åka på jordens typ slingrigaste grusväg (åksjuka, check!) där hastigeten är 100 (!), vid en skola dessutom. Det är inte ens omkörningsförbud i kurvorna Vi körde i typ 40... När vi kom dit var dock leden stängd, synd för det var otroligt vackert. Vi hade i alla fall picknick alldeles intill en bäck. När vi skulle åka så träffade vi på ett filmteam där som höll på att göra en dokumentärfilm om älvor. Helt seriösa var de också. Så himla roligt!
På eftermiddagen var vi inte så aktiva som vi velat. King David skulle behövt duscha och vi tränat (och duschat vi med), men vi kollade klart på LOTR och slappade ute på terrassen. Basse underhöll oss med gitarren.

Söndagen kändes som måndag hela dagen lustigt nog. Vi jobbade i the shadehouse med att plantera växter (krukorna vi steriliserat var klara nu. Vi lyckades faktiskt, trots att vi fick tänka mycket för att få fram hur mycket 1% av 20 liter vatten var) och utfodra rosorna på framsidan. På eftermiddagen tränade vi (lite) och lagade middag. Svensk "pulkapaj" blev det. Vi har varit i köket väldigt mycket, men hittills har inget blivit klockrent. Igår trodde vi återigen att vi visste bättre än receptet och tog ut dem på tok för tidigt. Men det blev gott ändå.

Senare på kvällen fick vi veta att bloggen blivit borttagen. Det visade sig senare bara vara att bekräfta nånting med en kod, men just då kändes det inte så roligt. Men nu är vi här igen :-)

Idag däremot sken inte solen som vi velat. Men vi åkte till stranden ändå, dock utan badkläder. Kathryn och Jennifer var med. Stranden var lång och jättefin. Vit sand, turkost vatten och underbara klippformationer. Som alltid när man går på en strand plockade vi med oss mängder av vackra snäckor och stenar, planen är väl att det ska bli smycken någon gång. Jennifer tog oss med på en walk upp till ett ställe som kallades Mermaid's pools. Vandringen var uppför och nerför i lera, men roligt var det! Vi filmade en del. Vi ska se om det går att lägga ut här. Vandringen gick upp i skogen bland alla (för oss) exotiska träd. Kändes lite som om vi var mitt i djungeln! Det började emellertid regna så vi fick vända tillbaka rätt snart. Vägen till och från stranden var som vanligt slingring (raka vägar finns nog inte här) och åker man med en "inföding" så går det fort. Som gjort för åksjuka. De två kvinnliga delarna av vår trio var rätt gröna i ansiktet, men båda klarade sig.

Nu sitter vi återigen framför brasan och myser och kollar på House, utanför är det kallt och regnit. Man kan ha det sämre!

Det ska va gött å leva!

Som ni kanske förstår av titeln så har vi det bra. Lite för bra om man nu kan ha det. Vi trivs så bra här på gården att vi knappt gjort något annat, vi har nästan inte åkt runt någonting. Det ska bli ändring på det, vi har planerade utflykter både imorgon och på måndag tillsammans med i alla fall en i familjen. Det är lustigt för vi börjar känna oss som familjemedlemmar nu. Vi har våra egna platser vid matbordet och vi spenderar mer och mer tid uppe i stora huset. Kvällarna framför brasan är väldigt mysiga. Kathryn berömmer vår engelska, enligt henne pratar Basse australiensiska. Nea låter irländsk och Helensa skotsk.

Vi har nästan slutat äta godis. Det har gått bra fram tills för en halvtimme sedan så Jennifer gav oss sjukt god choklad som hon köpt i stan. Men förutom det har vi inte ätit något godis de senaste dagarna (saltlakrits är inte godis eller hur?). Vi bakar (och äter) kakor istället. Vi har hunnit med att göra chokladpudding, passionsfruktsmuffins och svensk kladdkaka (tack Meit & Kajsa för det underbara receptet!). Den gick hem superbra även om det blev VÄLDIGT kladdig, vi trodde nämligen att vi visste bättre än receptet och tog bort en massa mjöl. Man måste ha väldigt mycket mer kakao här har vi upptäckt. Den hemma är mycket mörkare. Vi har varit väldigt mycket i köket faktiskt. Vissa gillar det bättre än andra. Ni får själva räkna ut vilka som gillar/inte gillar det.

Team Ivy jobbar på bra, vi har hittills fyllt 30 säckar med murgröna och fler ska det bli. För er som tycker det låter lite kan vi berätta att det är förbannat jobbigt att dra upp de jävla rötterna om ni råkar ha missat det.  Basse fick in fingret i sekatören och är numera inte i skick för massa dragande (vissa gör vad som helst för att slippa jobba :-)) Idag var vi dock tillbaka i "ööäööh....hur gör vi nu" tänket igen. De sa att vi kunde ta sovmorgon, men vi hade tydligen inte samma definition på det ordet så vi gick upp för sent för att Kathryn skulle kunna visa oss, vi fick gå efter en lista som vi inte fattade nåt av (vi steriliserade lite blomkrukor först, det visste vi inte ens att man gjorde. Är det vanligt?). Vi la ner det rätt kvickt och gick ut och drog lite rötter istället, där vet vi iaf vad det är vi gör.

Idag har alla träningsvärk. Skönt! Vi har fått riktiga vikter, skivstång och en bänk så här har det körts bänkpress! Bob var dock inte alltför glad på oss, vi hade inte "spänt" fast vikterna eller vad det nu är man säger, alla använder ju olika så vi var lite lata. Han var rädd att vi skulle skada oss. Gulligt!

Vårt letande efter nya hosts verkar äntligen ha fått lite resultat. De är inte riktigt i hamn än, men hoppas hoppas hoppas. Hoppas gärna åt oss är ni snälla :-)

Team Ivy

Murgröna är väldigt fint. Särskilt när det breder ut sig. Men det tyckte vi inte efter ett par timmars stretande med att få bort skiten under avokadoträden. De förstör nämligen dem. Vi hade nån slags förskönad bild av murgröna, antagligen från alla sagoslott och alver och grejer så vi såg fram emot det jobbet. Vi tänkte att vi kunde gå och göra bollar och kransar under tiden. Kathryn ville gett oss ledigt idag men vi insisterade på att få plocka bort murgrönan (Linnéa döpte oss snabbt till team Ivy), hon tyckte nog att vi var lite tokiga (hon varnade oss innan, men vi tänkte att det nog var en lätt överdrift) och det var vi ju också. Grejen är att det ser så vackert ut, men det är lögn att få väck dem! Rötterna är enorma och jättelånga och sitter som berget. Vi hade som mål att ta under alla träd, sedan tänkte vi okej vi tar ett block. Ett block blev dock (haha det rimmar) vi gör klart den här raden tills slutligen vi lägger ner efter detta trädet och det gjorde vi också!

Vi gick in och gjorde oss ett hopaplock till lunch men det slutade gott!

Familjen är så underbar! Det känns som vi är en del av familjen. Igår grillade vi och myste framför brasan. Kathryn hade bakat en jättegod fruktkaka och hon sa åt oss och dissa jobbet för att kolla på Leap Year allihopa. Mysigt värre. Vi har även fått dem att smaka saltlakritsen som Jennifer köpte åt oss, de måste ju veta vad det är vi jagat liksom. Reaktionerna var väl....Inte jättebra. Bob var väl den enda som gillade den någorlunda men de kvinnliga delarna av familjen tyckte det var pest och pina. Vi svenskar kanske är lite tokiga!!!

Hur härligt det än är här så måste vi börja tänka på tiden efter. Vi har en host till (som visade sig befinna sig alldeles i närheten, lite dubbla känslor för det, hade varit kul att ta sig till lite andra trakter också) men sedan vet inte vart vi ska. Vi håller på att försöka ragga upp fler familjer, men det är inte helt lätt, många har fullt och många är bortresta, det är ju sommartid här. Vi får väl se hur det går. Annars är vi nog rätt snart hemma igen...

Team Ivy

Före

Efter

Why did you say kiwi?

Igår var vi nästan helt lediga, så när som på att vattna växthuset och det tar typ en halvtimme. Vi tvättade våra ullkläder i badkaret och kollade på film större delen av dagen. Det var lite halvkasst väder så det var väldigt mysigt. Det klarnade upp lite på eftermiddagen så vi kunde ta en liten promenad som blev en tvåtimmarspromenad uppför en låååååång backe, hela tiden. Men utsikten var fantastisk! Vi börjar fatta i vilket otroligt vackert land vi befinner oss....

Idag har vi beskurit passionsfruktsslingorna, vi fick göra om lite från tidigare i veckan och grävt upp ett land som vi ska få plantera tomater i sedan. Vi börjar väl bli liiiiite bättre nu, men fortfarande undrar vi rätt ofta vad det är vi håller på med. Efter lunchen som bestod av ett fruktbröd som var som en blandning mellan bröd och kaka tog Kathryn med oss till Kiwi house, ett ställe där de har bla ödlor och Kiwifåglar (speciella nattfåglar som bara finns här på NZ, jättesöta saker som inte kan flyga) som vi döpt vår blogg efter för den som undrar. Den första delen i namnet kommer från att Linnéa och Helena var lite lätt besatta av tv-serien Once upon a time. Det var ytterst trevligt, vår guide James var hysteriskt rolig!

Nu har vi precis ätit middag som VI (!) lagade (vi var lite nervösa, för gårdagens lunch var en rätt slö historia som slutade med varma mackor och stekta ägg i mikron). Det blev köttbullar och potatismos med sås och grönsaker. Lingon i någon form gick inte att få tag i så det blev gelé på guava istället, men det gick bra det också. När vi satt och funderade över vad vi skulle laga insåg vi att väldigt mycket av svensk husmanskost är rätt äcklig (om man inte räknar in efterrätter). Men köttbullar är gott så efter denna resan kommer vi att vara köttbullemästare också! Det tar sig minsann! Familjen verkade gilla det i alla fall.

Vi har lite problem med att få upp bilder, dels så är internet segt och dels har vissa bilder tagits med stora kameran i ett format som inte datorn klarar. Måste åtgärdas alltså, men det kan ta lite tid. Vi har bilder till varje inlägg som kommer läggas upp. Tålamod, tålamod...

Roy & Roger & Han den dära i bakgrunden

Inlägg 2/2 idag...
Idag var det slut på "vilan" och åter till arbetet. Dagens jobb var att mata avokadoträden med nån slags gödsel som inte var gödsel men ändå. Typ. Vi fick ta på oss snygga overaller, gummistövlar och handskar så vi såg ut som Roy och Roger. Vi fick också lära oss att köra traktor. Det var roligt och inte så svårt. Solen låg dock på, så vi är röda och fina i ansiktena, även med solkräm. Linnéa hittade ett jättesött litet fågelägg, hon råkade knäcka det senare, men hon hann ta en hel del kort på det. Pippin fick namnet Merry. Haha, så rolig man kan vara då  :-)

Efter jobbet tränade vi, Bob åkte förbi och såg oss med våra stenar, så han lovade att plocka fram riktiga vikter åt oss. Halleluja säger vi till det!

Bob & Kathryn är inte hemma ikväll så då passar vi på att ta köket i besittning och baka chokladbollar och till det tänkte vi titta på film. Vi är just nu helt inne i Sagan om ringen, mycket för att vi hoppas se några inspelningsplatser, och då är det ju bra om man känner igen dem.

Vi går under daggstänkta träd, fallera!

Nu blir det ett sånt här långt inlägg igen. Förlåt oss för det. Men det fanns ingen tid för bloggande igår. Vi hade nämligen ledigt då och passade på att göra en vandring från Whangarei falls (är som namnet antyder ett vattenfall) ner till stan. Tar ett par timmar om man går rätt väg, vilket vi inte gjorde eftersom kartan blev kvar hemma. Men nog finns det en gnutta orienteringsgener i kroppen trots allt, eller så intalade åtminstone två syskon sig och se; tillslut kom vi rätt! Det var otroligt vackert. Vattenfall och skog. Det ser inte ut som en vanlig skog. Det är liksom blandat. Vissa delar skulle kunna vara i Sverige, med barrträd, smörblommor och hundkex. Men vrider man nån millimeter på huvudet står där en palm och andra exotiska träd. Ascoolt. Dock varken toaletter eller papperskorgar, så vi drack alldeles för lite. Vad gör man annars under en vandring, mer än att njuta av livet? Vi tyckte det var ett ypperligt tillfälle att ta fram den slumrande skådespelaren inom (vissa av) oss och passade således på att göra en parodi på Sagan om de bannlysta, som i sin tur är en parodi på Sagan om ringen. Det var väldigt roligt. När resultatet är ihopklippt kanske vi lägger ut det om ni ber snällt :-)

Vi passade även på att pröva en lekplats som stod i parken där leden slutar. Vårt omdöme var att den var rolig. Man kunde använda den till Dagens Träning. Och det gjorde vi.
På vägen så träffade vi en alldeles underbar kvinna vid namn Christine och hennes sjukt söta valp Benji, en liten dammtuss verkligen. Så underbar, han luktade till och med valp! vi fick åka med dem ner till Whangarei sedan. Det finns så väldigt många snälla människor här, man känner för att krama hela bunten, många gånger om.

Vi gjorde ett litet besök på stadens bibliotek som var fantastiskt. Värnamo kommun borde åka dit på studiebesök! Där fick vi vägbeskrivning till Quarry Arts Centre, en samling minst sagt underliga hus där ett gäng konstnärer har sina studios och vissa bodde där också. Det var väldigt fina verk de hade och både Linnéa och Helena längtade tillbaka till skolan och dess oändliga kreativa timmar! Efter det var vi väldigt, väldigt hungriga så vi gick till McDonald's, mest för wi-fi. Men det var rätt kasst där också faktiskt. Vi gick runt på stan en sväng efter det och beslöt oss för att bara åka med Kathryn in till stan och lämna King David hemma. Det är sjuuuukt mycket trafik! Ingen är pigg på att köra därinne. Det finns knappt några övergångsställen heller, man riskerar livet (typ) varje gång man korsar gatan, särskilt om man tittar åt fel håll. (Vi börjar dock bli bättre på det, så föräldrar -ni kan pusta ut, någorlunda.)

Kathryn tipsade oss om Fudge farmers, en liten butik där de även gör egen fudge. Så sjuuuukt gott! Men nu har vi bestämt att det får vara slut på allt godisätande. En gång i veckan. Punkt.

Vi var väldigt trötta när vi kom hem, men vi hade inte så mycket tid till att vila för det var middag nästan direkt. Egengjord pizza i familjens egna stenugn. Med kryddor och grönsaker från trädgården. Kan ju inte bli annat än fantastiskt! Vi kan således nu titulera oss som Pizzamästare, fint tillägg på CV:t.

En fin sak vi måste berätta är att innan vandringen jagade vi runt efter saltlakrits, vår var slut. Vi hittade en som var liiiite salt, men godkänd som substitut tyckte vi. Men när Jennifer slutat jobba hade hon letat runt och hittat en butik som sålde. Så hon köpte med sig ett helt kilo riktigt salt lakrits till oss. Så himla gulligt!

Great expectations

När vi gick in i trädgården idag trodde vi att vi skulle få mycket gjort eftersom Kathryn har varit hemma och jobbat med oss idag. Det blev det inte. Vi planterade visserligen om en del växter, men större delen av tiden ägnade vi åt att gå runt med Kathryn som visade oss alla grönsaker, frukter och kryddor som hon har i sin trädgård. Det hela slutade med att vi plockade ihop en märklig kombination av jättelika rödbetor, selleri, äpplen och ananas och lite ingefära och gick in och gjorde juice av det. Jättesmaskigt!

Vi har spritt ut oss rätt bra i vårt lilla hus, varenda millimeter är belamrat med grejer, för att inte tala om hallen, det ser ut som att det är många fler som bor här är vi. Men nu får vi nog skärpa oss och börja ha ordning på grejerna. Vi har hittat både myror och en kackerlacka. Inomhus. Inte så mysigt att ha i kläderna...
Men förutom våra små husdjur trivs vi väldigt bra här. Familjen gör allt för att vi ska känna oss hemmastadda. Idag följde vi med Kathryn in till stan för att handla och hon tog oss med upp på en lookout över Whangarei. Jättefin natur! Sedan visade hon oss runt lite grann innan vi gick och handlade. Det finns hur mycket choklad som helst!!!! Det slutade inte bra.

Den här kvällen har vi (Helena & Linnéa) längtat efter i flera dagar, för ikväll börjar tredje säsongen av Downton Abbey, som vi ska se ihop med Kathryn. Basse är inte lika road. Vi kan inte förstå honom.

Gröna fingrar

Under arbetsdag 2 har vi varit väldigt effektiva, tycker vi. Vi har kört väldigt bra teamwork till tonerna av Winnerbäck. Dagens jobb var att tvätta fönster (deras väggar består typ bara av fönster!), räfsa gräs, vattna blommor och rensa i klängväxterna. Grejen är bara den att vi inte vet vad vi gör. Det låter så enkelt egentligen, men när man står där så är det bara öööhhh...hur ska vi göra här???? Men vi får hoppas att det blir godkänt!
Nu håller vi på att göra lunch, Kathryn har massor med grönsaker och sallad och grejer i trädgården. Väldigt nice att bara kunna gå ut och plocka. Grönsakerna är så dyra här så vi har inte ätit så mycket. En välkommen återkomst! I eftermiddag hade vi tänkt träna lite, det är så fint väder!

Uppdaterat: Nu har vi tränat lite grann; en komprimerad löprunda med lite styrkeövningar, vi befinner ju oss inte i vårat kära gamla gym med alla redskap, så man får tager vad man haver, våra vikter bestod av stora stenar. Som avslutning Adele-låten. Vår familj är inte hemma ikväll så vi får fixa lite middag själva och kolla på film nere hos oss.

Hey, I put some other shoes on!

Nu är vi äntligen framme hos vår första host som bor ett par mil utanför staden Whangarei. Vi lyckades, som ni förstår ta oss ut ur Auckland. Mycket tack vare en spansk kille från vårt hostel som skulle åt samma håll som fick åka med oss. Han var mer van vid att köra här så han, och hans GPS, fick lotsa Basse ut. Det gick bra, förutom att vi höll på att köra rakt in i en bil som inte blinkade. Överlag kör folk som galningar, det är läskigt! Vi kör lagligt men det hjälper föga när alla andra far fram som idioter. Vi missberäknade dock tiden en aning, vi som är vana vid lilla Värnamo tänkte inte på att det tar mycket längre tid att ta sig ut ur en storstad, så vi kom fram mycket senare än vad vi tänkt.

Vår familj som består av Bob, Kathryn och dottern Jennifer (deras son är utflugen) är jättetrevliga. Vi kunde nog inte fått en bättre start. Vi har fått ett litet hus alldeles för oss själva. På det senaste hostellet vi bodde på låg vårt rum precis utanför sällskaps/köksdelen så folk satt där ute hela kvällarna, men här är det bara tyst förutom kossornas råmande.

På vår första arbetsdag här har vi fått vara i växthuset och planterat om plantor och buntat ihop andra plantor. Inte så svårt tänkte vi, men vi lyckades ändå göra fel. Vi kan inget om växter alls så vi var nog lite tafatta. Kathryn är ledig från jobbet på torsdag så då ska hon lära oss mer, imorgon blir det fönsterputsning. Vi har fått låna gummistövlar som är lagom på Basse, men vi har lite svårt att ta oss fram på ett smidigt sätt, men idag har vi stått stilla ändå.

Efter jobbet slängde vi oss i sofforna i vårt lilla vardagsrum och kollade på film och åt choklad. Mellanmål är inte så vanligt här verkar det som, vi får åka in och köpa frukt och prylar imorgon. Sedan provkörde vi tjejer King David (efter att vi kollat kylarvätska och olja såklart) och det var en härlig känsla att köra sin egen bil kan vi säga! Den är stor och härlig att köra, man sitter jättehögt! Men det är lite svårt att backa, den är så stor så man ser knappt. Att köra automat var heller inte svårt, det mest ovana är som sagt vänstertrafiken och att blinkersen sitter på andra sidan, vi har satt på vindrutetorkaren av misstag flera gånger.

Vi har också varit på avokadojakt, Bob & Kathryn äger en avokadoplantage men i år är det tydligen inte så mycket frukt på ingång. På några träd har vi sett och vi får ta de vi hittar på marken. Vi fick ihop ett par stycken som ska få mogna till sig.

Dude where's my car?

Så, kära vänner. Nu ska vi berätta vad vi har gjort. Vi har köpt en bil! Det var den underbare fransmannen som numera går under namnet David Almighty som sålde oss sin stora blåa jeep. Eftersom allting annat har namn på den här resan så måste självklart bilen också ha det. Och vad kan passa bättre än King David? Extra roligt tycker vi eftersom att Kung David är en Biblisk person, och David tror inte alls på Gud. Det fick vi reda på när vi suttit med honom i "terapirummet" (kontoret) och diskuterat Guds vara eller icke vara.

Men helt snabbt och smidigt gick det inte, innan David erbjöd oss King David så höll vi på att köpa en grön Toyota (som vi gett namnet Elphaba) av en bilhandlare för mycket, mycket mer pengar. Vi kunde inte bestämma om han var att lita på så vi beslöt oss för att ta reda på det genom att skicka dit Helena och spela lite teater och fråga om han var villig att förlänga garantin som bara var en månad. Han försökte slingra sig, men gick slutligen med på det. Men dealen vi fick av David är mycket bättre så vi kör på det. Det roliga är att vi dissade en vit Nissan kombi (den fick heta Holy Mary, eftersom tidigare ägaren var en präst) för att vi tyckte den var för stor och lite osmidig att parkera (här finns typ inga parkeringsplatser, folk står på gator och t o m trottoarer, garageuppfarter och dylikt är inte så vanligt här) och så går vi och köper en jättestor (nåja) jeep istället. Men vadå, det kanske är både första och sista gången vi kan säga att vi äger en! Vi betalar bara 1200 dollar för den och han köper tillbaka den om vi inte lyckas sälja den för 700 dollar. Vilket är en bra deal för oss, särskilt som att Basse överger oss för Thailand i mitten på januari. Så slipper vi tjejer krångla med att sälja bilen och vi kan ha den fram till att vi åker hem i mars.

 MEN det måste såklart finnas en hake....Och det finns det. Saken är den att King David har lite svårt att hålla tätt. Han läcker nämligen lite diesel, men det är nog obetydligt tror vi. David har haft den på verkstan häromdagen och de har gått igenom den och säger att det inte är nån fara. Vi kommer kanske att förlora lite bränsle, men det tar vi igen på att bilen var så billig. Han sa dock att vi måste vara noga med att kolla olja och kylarvätska (tror vi att det var) varje dag. Vi har ingen aning om bilar och vad det är mer vi behöver veta, men vi har en kanonbra sida på nätet som vi kan titta på om vi behöver!
Nu har vi blivit medlemmar i AA och ska fixa försäkring (lite trixigt verkar det som, inget napp än så länge), så sen är vi verkligen King of the Road! Nu ska vi bara ta oss ur Auckland. Storstad (som dessutom är avstängd till stora delar för Triathlon World Championship) och vänstertrafik är en synnerligen otrevlig kombination om man inte är van vid det, så vi får försöka ta det lugnt och så får vi hoppas att vi tar oss ut levande. Ingen av oss har ännu provkört så det ser alla fram emot med stor iver!

Dagens lunch är värd att säga ett ord om. Vi har hittat ett ställe med jättegod japansk curry för bara 5 dollar. Vi har ätit där ofta, men idag var sista gången :-(
Vi åker som sagt till vår första host idag, och där vet vi att det kan bli lite knaggligt med internet. Vi ska göra vad vi kan för att uppdatera. Ofta. Håll ut, vänner!

Flyga drake

Idag är det äntligen soligt igen men mycket blåsigt. Så blåsigt så att den drakfestival vi tänkt besöka blev inställd. Vi gick ner till hamnen helt i onödan, men det gjorde inget för den var väldigt fin. Vi bestämde oss för att gå till Starbucks istället och på ditvägen hamnade vi mitt i en indisk matfestival. Helkul! Nu sitter vi här och surfar och fikar. Helena beställde rätt choklad den här gången!

Under resans gång har vi börjat upptäcka att packningen inte stämmer med hur vi lade ner det i Sverige, ordningen har ändrats och något som låg i Basses väska dök plötsligt upp i Linnéas. Vi vet att flygpersonalen har varit i våra väskor, men varför röra om så ordentligt i grytan?

Vi har träffat svenskar på vårat hostel, mycket trevligt. Överhuvudtaget blir man lite patriotisk när man är på andra sidan jorden. Vi blir glada varje gång vi ser nåt svenskt och vi har till och med sjungt nationalsången!

Imorgon ska vi åka till vår första host i Whangarei, vi är lite pirriga men förväntansfulla inför det.

Celebrate good times, come on!

Idag tyckte vi att det var dags att fira lite, så vi gick (fortfarande i storm, det blåste som sjutton!) till McDonald's för att testa urvalet av McFlurries. Trevligt att alla i stort sett var rörande överens :-)
Sorter som testades: Chocolate Mint Fudge, Double Chocolate fudge & Caramel cookie

Först ut är Chocolate mint fudge: Mjukglass med bitar av chokladfudge och mintsås.
Kommentarer: Goda fudgebitar (Basse reserverar sig mot beslutet), men lite för mycket mint, eller rättare sagt; fel smak på minten. Dock fräsch, men lite tanläkarkänsla. Betyg 3/5

Double Chocolate Fudge: Mjukglass med bitar av chokladsås och chokladsås.
Kommentarer: Som en uppdaterad hederlig mjukglass med chokladsås. Fudgen som ovan, saknas dock någonting, typ crisp och chokladsåsen kunde fått vara varm. Betyg 4/5

Caramel Cookie: Mjukglass crisp och kolasås.
Kommentarer: God smak, försvinner dock fort. Mycket crispig men lite mjäkig. Betyg 3/5

Som efterrätt beställde vi varsin hamburgare. Nu ärvi hemma igen och tänkte avsluta kvällen med lite Jack Daniels & Pepsi samt Chocolate Hokey Pokey bars, ett Nyazeeländskt godis som vi förälskat oss i. Hett tips om ni någon gång kommer hit. Vår nyttiga dag gick om intet. Bättre imorgon får vi hoppas. Nu ska vi se vad Sune hittar på!
Förresten, Dagens Signaturmelodi är Ska du me & flya med Panda da Panda. Lyssna och njut! Ses imorgon hoppas vi!

Regn och rusk

Idag är det en typiskt kall och regnig dag. Perfekt dag att skypa och dricka te på, om internet hade fungerat på vårat hostel vill säga. Det gör det inte, vi måste dessutom betala för det och det räknas av även om man inte kommer in. Vi är helt hänförda över att det ska vara så krångligt att koppla upp sig, och inte bara på ett ställe, utan överallt! Igår utrustade vi oss med allt som hade möjlighet att koppla upp sig och tågade glatt iväg till donken som sade sig ha gratis wi-fi. Det hade de i och för sig, bara det att det inte fungerade. Snopet! (Eller kanske inte, för vi börjar bli rätt vana nu). Vi hade tänkt både skypa och lägga upp bilder på blogg och facebook. Vi skulle dessutom behöva kolla upp fler hosts.
Vi har fått en rumskompis, en tjej som anlände vid tretiden inatt. Vi hörde naturligtvis inte det, för vi sov som tre nallebjörnar, men Basse märkte det när han skulle kolla klockan på ipaden som han lagt i hennes säng, som givetvis var någon annanstans då.
Nu sitter vi på Starbucks (där internet fungerar) och dricker något varmt. Vi har varit ute och gått i värsta stormen (tack Australien) och är lite halvskraja för att elektronikenhar tagit skada av regnet. Helena läste inte menyn ordentligt och lyckades betställa vit choklad (som hon AVSKYR), dessutom med grädde istället för den mörka lyxvarianten och grimaserar vilt.

The only limits in your life are the ones you create in your mind

Idag har varit en lugn och skön dag. Vi har handlat och tvättat kläder i två fina blåa plasthinkar, ordentligt sorterat i en för kallt och en för varmt. Annars har vi tränat (inte Basse, för han är väldigt snuvig, han fick vara dj istället) och chillat (läs sovit för Basses del). Skönt, för de senaste dagarna har vi typ gått och gått och....gått!
Det är ganska varmt här, vi har hafträtt mycket sol så vi ser lite Rudolfaktiga ut alla tre. Vi får skärpa oss med solkrämen. Helena är noga med tatueringarna men det är nog också allt. Men på nätterna är det kyligare, vi har börjat inse vitsen med heltäckningsmattor. Inte så snyggt, men man uppskattar det i dragiga hus.
När vi ändå pratar om hus kan vi ju berätta lite om hur det ser ut här. Husen är annorlunda och de flesta är väldigt vackra, tänk viktorianska hus med snickarglädje. Men vi inser också hur stört Sverige är på inredning. Visst, här är vissa hus där allt är tiptop men de flesta ser ut lite hipp som happ, som om de inte försöker dölja att man faktiskt inte hinner ha ALLT perfekt. Tål att tänkas på. En annan rolig detalj är alla brevlådor. Det flödar av kreativitet! De flesta har små söta fack för tidningar och de finns i alla möjliga och omöjliga former. Staden är också VÄLDIGT backig, det är rena intervallträningen att knata runt här. Men vadå, då håller vi oss i form :-) Kan behövas med tanke på att dagens mat har varit rätt kass. Efter frukostgröten gick det rakt utför med choklad, amerikanska pannkakor till lunch, whisky och cola, mer choklad, McDonald's  (som har värdelöst wi-fi) och slutligen ännu mer choklad...

It's all about yesterday

Nu har det gått för länge mellan våra uppdateringar igen. Vi säger det igen, det är svårt med internet, och särskilt att få tillräckligt med data till att ladda upp bilder, därför kommer bilderna ibland komma lite senare, vi har massor och vill inget hellre än att dela dem med er. Så, tålamod, vänner, kolla de gamla inläggen för vi kommer att lägga upp!
Sedan förra inlägget har det inte hänt så mycket. Vi har bytt hostel, till ett mycket mindre, men mysigare (ligger dock mitt i den stadsdel där vuxenbutiker och bilhandlare har sina affärer, det sista är till vår fördel). Den underbara fransmannen David (som vi numera börjat betrakta som en gud) hämtade oss med sin stora jeep. Han tog oss också med upp på Mt Eden, ett berg där man kan se hela Auckland, ( Vårt förra hostel låg precis under berget, pinsamt nog har vi missat det helt) mycket större stad än vad man kan tro, helt fantastiskt! Efter incheckningen fixade vi internet och nyazeeländska telefonnummer, så nu har vi om vi inte kan använda nätverken hos våra hosts eller wi-fi, men det är inte mycket, så kommer att få snåla. Auckland är helt underbart! Det är som om alla världsdelar trängs med varandra, man kan hitta hur många små butiker och restauranger som helst som är helt unika. Auckland har gott om outdoorbutiker, en ligger obehagligt nära vårt hostel. De är stora på grejer i merinoull (man kan faktiskt spåra kläderna tillbaka till farmen, så vi kan vara säkra på att fåren blir behandlade som kungar), vi blev alla lite sjuka på olika saker (Basse var på vippen att köpa en våtdräkt för nästan 400 dollar) så vi har kommit ut med påsar allihop. Nu är det typ köpstopp som gäller för oss om vi vill stanna tiden ut. Tur att vi kommer bo på landet sen. Vi var ute på stan mycket längre än vid tänkt (till 20.00!!!) så vi stupade i säng och sov gott i nästan tolv timmar.
Idag har vi också varit på stan, men mest för att äta lunch och chilla lite tillsammans med vår tyska vän Jacob. Vi är helt snurriga av allt som rör bilar, det skulle kunna vara en hel blogg för sig själv så vi lämnar ämnet tills vi har en liten kärra :-)

Det har börjat dyka upp julsaker i affärerna nu, känns lite weird när det är mellan 15 och 20 grader och man har solglasögon...Basse gör vad han kan för att bättra på julstämningen med sitt munspel kallat Miss Watson. Det går alldeles utmärkt kan vi säga :-) Nu ska vi se på Sunes jul!

Downtown

Efter vår väldigt sena frukost igår tog vi tag i vår lilla lista. Vi började med att utforska NZ sjukvårdssystem som, om man är svensk, uppfattar som rätt krångligt och ganska dyrt. Det hela slutade i alla fall med att vi hittade en liten läkarmottagning inrymt i ett pyttelitet och jättesött hus som dessutom hade en tid ledig. Receptet blev utskrivet och vi kunde tåga iväg till närmsta apotek/leksaksaffär, kändes lite konstigt och oseriöst på något vis. Men de var himla duktiga. Medicinen kommer dock inte alltid i originalförpackningar med bipacksedel utan de plockar ihop dem individuellt för varje kund. Basse passade också på att kolla upp sina vitprickiga naglar hos en naturläkemedelsexpert som hade sin butik i samma lokal som apoteket. Hon blev helt förskräckt och sa att hon aldrig sett något liknande och lät Basse göra ett smaktest som innebar att han fick hålla en för honom okänd vätska i munnen och berätta vad det smakade. Basse tyckte inte att det smakade så illa -något man ska tycka, om allt är som det ska. Så nu har han fått zinktabletter att knapra på.
Senare på kvällen så fick vi äntligen, äntligen, äntligen våra väskor (precis när vi köpt tandborstar och tvål). Det var en kär återförening även om vi klarat oss rätt bra, fast om det regnat hade vi inte kommit så långt. Att byta om till rena kläder var obeskrivligt skönt! Vi är fortfarande rätt jetlaggade så vi avbröt vår film vid niotiden igår för vi insåg att vi satt och sov allihop. Föräldrarna gillar nog vår dygnsrytm för än så länge har vi lyckats både lägga oss och gå upp i vettig tid.

Idag tog vi oss upp ännu tidigare och gick ut för att fixa nästa sak på listan. Internet, vilket visade sig vara en betydligt dyrare och sämre historia än i Sverige. Att marknaden för smartphones överhuvudtaget existerar är ett under! Och fritt wifi finns typ ingenstans. Till sist hittade vi ett mobilt bredband som ändå kan funka om vi snålar med att vara ute på nätet, men det vill typ alla i Auckland ha så vi fick gå till fem (!) affärer där alla var slut! I den sista lovade en kille att beställa ett åt oss så med lite tur finns det imorgon. Nästa punkt var bilköp, det mest nödvändiga men också det svåraste. Vi är ungefär lika gröna allihop på den punkten. Men vi hittade en på en car market för backpackers som verkade okej förutom att stereon var paj. Men ja...vi är rätt så tacksamma att lura, så vi beslöt att fundera på saken. Vi har fortfarande inte bestämt oss...Föräldrar och andra kunniga i ämnet som läser får gärna komma med råd som vi lovar att lyssna på.

Det finns många otroligt roliga och trevliga människor här även om de klär sig lite konstigt, vi har sett flera med kombinationen dunjacka, shorts & flip-flops. Vi sprang in i en man som jobbat i Sverige och hörde att vi pratade svenska, det låter väldigt upp och ner tydligen, som om vi sjunger. Då vet man det! :-) Vi gjorde också ett besök på det hostel vi ska bo på resten av veckan som visade sig vara jättelitet, mysigt (förutom att duschen kostar) och ägdes av jordens trevligaste fransman (det finns tydligen sådana), som till och med lovade att hämta oss imorgon för att vi skulle slippa släpa på väskorna. Så himla gulligt!
Eftersom vi saknar svenskt godis passade vi på att hoppa in i en liten butik som säljer skandinaviska grejer. Men vi hann inte köpa något, för när vi som bäst stod och förfasade oss över priserna så kommer det in ett par utrustade med filmkamera, mick, en squash och en purjolök och frågade om vi ville bli intervjuade för något, oklart vad. Intervjun gick ut på att vi skulle säga vad det var för grönsaker och vad vi brukade laga för mat. Tycker ni att djupfrysta kycklingnuggets och snabbnudlar är matlagning? Det tycker inte vi! Vi lyckades inte få fram att vi käkar mycket grönsaker tyvärr. Istället säger vi fisk på frågan vad vi brukar äta. Tur att vi inte sa choklad i alla fall.
Nu är vi tillbaka på vårt hostel och försöker ta oss i kragen och laga middag. Vi har även gjort dagens träning, Adeles bodypumplåt. Vi kom inte riktigt ihåg den. Vi hoppas kunna göra den till ett stående inslag, så om någon instruktör på NC läser detta och ger oss en update så blir vi er evigt tacksamma! :-)

Breakfast day 1

Nu har vi äntligen vaknat till liv efter första natten i en säng, betydligt skönare än flygplansstolarna om man säger så. Just nu sitter vi och käkar frukost bestående av havregrynsgröt, te och knäckebröd. Spisen är ett helt kapitel för sig. Här har de nån gasvariant, tur att Basse har koll på den saken, för lite trixit är det. En helt underbar detalj som även våra föräldrar bör överväga att installera, är en slags behållare på väggen där det ständigt finns färdigkokat vatten. Supersmidigt! Här på NZ är maten i motsats till vad vi trodde dyrare, i alla fall om man inte vill livnära sig på skräpmat. Grovt bröd är svindyrt! Våra kläder har inte torkat än, vi hängde dem på tork i fönstret, där det är typ kallast. På agendan idag står mycket fixande. Vi håller på att diskutera bilköp och hur länge vi blir kvar i Auckland. Vi kan ju inte åka förrän vårt bagage kommit. Vi ska nog ge oss ut på en shoppingrunda och införskaffa oss det nödvändigaste och se oss om lite. Förhoppningsvis kan vi kanske få komma till vår första host lite tidigare, men först måste vi få tag i en bil. Det kan bli spännande, för ingen av oss är jättehajja på bilar. Tips mottages tacksamt. Vädret är rätt grått faktiskt, men eftersom solkrämen är på ett plan hit så gör det inte jättemycket. Vi saknar dock våra jackor, det är en sådan grej som vi inte gärna köper när vi hoppas få bagaget inom en snar framtid. 

upp och ner

Nu har vi äntligen nått Auckland (vars flygplats hade en mycket angenämare storlekskall tilläggas) men våra väskor är, precis som vi misstänkte, kvar i London. De hann inte komma med när planet var försenat. Men vi är inte ledsna för det. För det första hade vi blåtur som hann med, vi hade 10 min att ta oss mellan gaterna (som innebär en tågresa) och gå igenom security eftersom vi skulle vara vid gaten 30 min innan. Så att väskorna blev lite sena spelar egentligen inte så stor roll. Dessutom tjänar vi på det, vi fick nästan 800 kr var för att de hade klantat till det och de ser till att väskorna levereras till oss. Enda nackdelen är väl att vi prioriterade att ha godis i handbagaget istället för ett extra ombyte, lärdom till nästa gång :-) Så det första vi fått göra är att tvätta! Dessutom glömde vi att köpa hygienartiklar när vi handlade...Men vadå, vi är ju på resande fot :-) Hoppas bara att de inte slarvat bort dem för oss!

Vi har checkat in på ett supermysigt litet hostel med tillhörande huskatten Cosmos. Alla är supertrevliga så här trivs vi bra. Vi har många uttag och ett eget element. En lyx när vi har hört att de inte har fattat grejen med isolerade hus här. Och en alldeles nybäddad säng. Kan det bli bättre? Nu blir det chill framför en film, vi är lite halvt jetlaggade allihop.

Hey Ho, Let's go!

Då har vi äntligen påbörjat äventyret. Fast det höll på att gå snett redan från början när flyget från Landvetter var sent, vilket innebär att vi hade endast 40 minuter mellan flygen. Och det är inte mycket om man ska byta på Heathrow, vi fick oss en rejäl språngmarsch, men det hela slutade väl och vi kunde slå oss ner på planet. Vi kan bara hoppas att de hann få in väskorna. Två tredjedelar av oss har aldrig suttit på ett så stort plan tidigare så bara det var en upplevelse, både maten och filmutbudet var över förväntan. Vi roade oss bland annat med att döpa våra kära vänner laptopen till Solgerd, kameran till Bilbo, ipaden till SebCyber och läsplattan till Gunlög. Nu sitter vi i Hongkong (alla med dator/ipad/iphone och surfar) och väntar på planet som ska ta oss till Auckland. Hongkongs flygplats är förresten inte liten. Den är stor. Väldigt stor. Och vi har bara sett en yttepyttedel, och jäklar vad tågen mellan terminalerna går fort. När vi kom hit stod det folk i munskydd och mätte temperaturen på oss med en kamera i form av en hårfön för att kolla så att vi inte var sjuka. Vi har också upptäckt att mat som inte ska vara stark här är jättestark om man är svensk :-) Tidskillnaden börjar göra sig påmind nu och man tappar tidsuppfattningen lite grann, känns lite konstigt men eftersom man inte sover något vidare på ett plan så gör det kanske inte så mycket att det är kväll typ direkt igen. Godnatt!

packhjälp, tack! :-)

Nu är det alltså inte mer ett par dagar kvar tills vi lämnar landet och packångesten har utvecklats från lätt till extrem. Och ändå har vi tagit bort och tagit bort tills det nästan inte är något kvar känns det som. Vi tenderar dessutom att tänka vinter och snö... Det är underställ och fleecetröjor, yllestrumpor och vantar för nästan hela slanten. Skovalet är också ett kapitel för sig. Vi behöver förutom vandrarkängor skor för arbete, promenader, löpning, stadsliv, för varma dagar, lätta, och gärna vattentäta. Försök få ihop den kombinationen i ett par skor så får ni se! :-) 

 

Snart, snart, snart är det dags! :-)