Uppåtgående

Inatt var det inte lika kallt, skönt det, för vi fick aldrig några filtar, de ville inte gå ut och hämta dem i bilen verkar det som...Vi har gått från att förstå heltäckningsmattornas funktion till att faktiskt uppskatta dem!

Idag har vi gjort ungefär samma saker som igår, Nea fick hoppa över från städningen och lägga isolering, hon är den enda som är kort nog att komma in, Basse instruerade henne och Helena har tvättat fönster och sorterat ved i lådor. Det känns lite konstigt att komma från världens mest jämställda land till det här att få jobb beroende på kön. Inte för att vi har nåt emot det, men det är bara intressant när man börjar tänka på det, hur starka könsrollerna är.

Det känns lite bättre idag. De är ju trevliga och snälla och det är lite intressant att lyssna på dem, men den kontakten vi hade med Blanchards finns inte. Men jobbet är okej, särskilt med lite musik till. Vi har i alla fall insett att vi är glada att vi har varandra.

Nu har vi varit inne i ett samhälle och handlat nödvändigheter (chips & choklad) och ska nu kura ihop oss och kolla på Aladdin. Vädret har varit lurigt idag. Regn på förmiddagen men soligt nu, det är dock inte så varmt. Hastighetsmätaren funkade inte idag heller, så vi laddade ner en app med en mätare så det har löst sig nu. Vi behöver väl fixa till det förr eller senare, men vi kör inte olagligt i alla fall.

Imorgon åker vi till Blanchards så fort arbetet är avslutat. Det ser vi fram emot med stoooor iver!

Ice Age

"Årtusendets kallaste natt" för att citera Sunes pappa! Det var ungefär det vi upplevde inatt i vårat "hus" (läs skjul/byggarbetsplats). Vi fick knappt några filtar så vi gick till sängs fullt påklädda i ungefär allt vi hade men höll ändå på att frysa ihjäl. Vi sov lite i alla fall.

Efter frukosten bestånde av endast müsli och mjölk fick vi börja jobba. De ger oss jobb beroende på kön, Basse får göra mycket mer för att han är kille. Vi ska dock inte klaga, för han får krypa långt in i på taket, i ett pyttelitet mörkt utrymme och lägga isolering (varför man nu isolerar där och inte väggarna där det verkligen behövs), fortsätta med tistlarna. och dra upp växter ur dammen. Vi kom betydligt lindrigare undan med att rensa ogräs i krukor, dock lyckades vi göra sönder en trappa (den var murken så den höll inte att gå på) och döda några plantor. Igår fick vi jobba över så idag var vi noggrannare med tiden. Men de ville egentligen att Basse skulle hjälpa till att göra nåt i stan, men då drog vi en vit lögn och sa att vi skulle på utflykt åt andra hållet och att han är den enda som har körkort. De åkte till stan och då ville de egentligen att vi skulle vara ute för de ville inte ge oss någon nyckel, inte ens till vårt skjul (det finns inget av värde där,mer än våra saker.Det enda som finns är en mikro, och den låste de in i ett annat rum), vi ville vila lite innan vi gav oss ut på upptäcksfärd.
Stämningen är, som ni säkert förstått, inte på topp,. De är trevliga och snälla, men det är en helt annan känsla och vi arbetar mer för mycket mindre. Vi känner oss mer som skolungar och det är lite stelt. Två hela veckor pallar vi inte här. Som tur var ändrade de sin helpxprofil till att man bara fick mat/boende måndag-torsdag. Vi var lite sura på det i början, men nu är vi glada för det, för då kan vi skylla på att vi planerade efter det så vi kan komma härifrån under helgen.
Ca 5 timmar senare: Stämningen är åter i topp, mycket tack vare Kathryn! Vi skickade ett desperat sms och frågade om vi skulle kunna få bo hos dem torsdag-söndag och det gick alldeles utmärkt. De är bara så underbara!

Vi ville som sagt inte stanna kvar på gården så vi åkte iväg på vinst och förlust till en slags "bush-walk", jättekul! Den tog ett par timmar att gå och det var fantastiskt, rena djungeln! Väldigt mycket Avatar-känsla faktiskt! Den var väldigt kuperad och mycket rötter, vatten och stenar att ta sig över. Vi fikade två gånger, den ena invid en flod och den andra i en kohage när vi kommit ut ur djungeln. Vi fick matsällskap av ett gäng mycket sällskapssjuka kossor, fast de åt gräs :-) Söta var de!
Det enda som varit dumt i eftermiddag är att hastighetsmätaren på King David gått sönder. Vi ska fråga Bob på torsdag, annars blir det en mekaniker...

Back to reality

Idag blev vi brutalt väckta ur både vår (slappa) vardag och vårt House-beroende hemma hos familjen Blanchard.

Vi har nu kommit hem till Ali & John, ungefär 30 minuter från Blanchards. Men det är ändå milsvid skillnad! Här var det full rulle på jobbet från första stund! Basse har dragit tistlar så händerna är såriga. Helena & Linnéa har rensat ogräs (läs dragit ut plantor som ska vara kvar i jorden och brutalt mördat en bebisrosenbuske & ev avlivat en gräsklippare, men det är lite oklart om den var sönder från början), efter en ytterst tveksam start gick det väl rätt hyfsat, fast vi har lite svårt att se vad som är ogräs och inte. Men nu är vi trötta! Ali vill att vi ska jobba snabbt, snabbt, snabbt samtidigt som vi ska vara jättesupernoggranna. Och man hoppar från ena stället till det andra tills man inte vet vad man ska göra. Ingen bra kombination om instruktionerna kommer snabbt som tusan på engelska med nyazeeländsk accent. Hon berömde vår engelska innan. Vi undrar hur de som talar sämre engelska än vi gör (för det gör många) överlever...Vi behöver dock inte oroa oss för att vi dricker för lite (det hände tidigare) för Ali kallar in oss med jämna mellanrum för vattenpaus.

Vi misstänker att det blir lite tuffare här. Innan var vi uppe med tuppen första veckan, lite senare andra och nu denna sista veckan har vi sovit länge och börjat dagen med House till frukosten. Det lär inte hända nu. Back to reality!

Men, de bor bra, mer ute på landet och säkert bättre promenadvägar. Och det finns wifi! Fast vi får nog inte använda det hela tiden. Vi har ett eget litet hus här också, dock utan tv & dvd och stooora dvd-hyllan, och med badrum i ett annat hus. Inget element dock och ingen isolering heller, men vi har underställ och det finns filtar men inga kuddar. Men det blir nog bra. Fast vi kommer behöva lite ledigt efter detta. De är dock snälla och behandlar oss väl och berömmer mycket när vi lyckas göra något rätt. Så det blir nog inte så illa, men familjen Blanchard ligger i topp!

Tiden flyger iväg!

Sista dagen hos familjen Blanchard. Känns lite vemodigt, men ändå roligt att få fortsätta resan. Tänk att tre veckor kan gå så fort! Det är en månad sedan vi kom till NZ! Imorgon ska vi till Ali, en gammal engelskalärare som vi ska vara hos i två veckor. Vi ser fram emot att få hjälp med engelskan! Det är inte långt härifrån, känns lite dubbelt. Men det blir nog bra!

 Idag har Team Ivy jobbat på som bara den! Vi har planterat väldigt mycket idag, en herrans massa tomater, solrosor, blommor och örter (vi har kommit på att vi inte gillar koriander, varken lukten eller smaken) Det var roligt, men det är synd att vi inte får se dem växa upp. Hoppas familjen kan skicka lite bilder! De har inte varit hemma idag utan vi har jobbat på själva, vi har även pysslat ihop en sida till gästboken och hunnit kolla på House. Imorgon måste vi dock ta oss i kragen, alla våra saker är utspridda och det är rätt ostädat. Och vi ska vara hos Ali kl 13...

Det gäller att försöka radera alla förväntningar nu när vi byter. Vi har haft det sjukt bra här, men att få så mycket friheter är nog inte jättevanligt. Vi kunde inte fått en bättre start!

Som vanligt så vet vi inte hur det blir med internet. Vi tror att vi ska bo ute på landet, så vi får väl se. Vi uppdaterar så ofta vi kan!

Vi har förresten fått fatt i två nya hosts nu, efter Ali har vi nästan en vecka där vi bara ska vara lediga och åka runt, och sedan ska vi vara två veckor på en hästgård innan vi åker till sydön, där ska vi vara på en vingård i en vecka. Det ska bli så sjukt spännande!

Håll nu tummarna att det ska bli lika bra på nästa ställe!

Myslördag

Idag åkte vi in till stan helt otippat. Vi behöver nån form av anordning så vi kan ha musik i bilen, radion är nämligen inte helt angenäm att lyssna på. Så då passade vi på att åka med. Fast först gick vi in till Spotlight, en helt fantastisk pysselaffär som två tredjedelar uppskattade mycket, sedan gick vi till bilaffären, planen var att köpa en helt ny stereo, men de kablar vi behövde fanns inte, vår bil är från 1990, de äldsta var för 1995:or, så då kunde vi välja mellan att jaga dem över hela stan eller att köra på en helt annan, osäkrare men billig lösning, så vi körde på det sista. Vi har ännu inte testat. Sedan strosade vi runt nere i city och tittade och shoppade lite. Lunchen idag blev inte på donken utan på ett billigt och trevligt ställe rekommenderat av familjen. Det var lugnare på stan idag så det gick bra att korsa gatan utan vara rädd för att ens sista stund var kommen.

Vi är helt ensamma ikväll och större delen av dagen imorgon, lite tråkigt när vi åker på måndag. Vi har redan sagt hejdå till Jennifer :-(. Men så är det. Eftersom vi varit lediga idag har vi jordens längsta lista med grejer att göra imorgon, så det blir nog en heldag det. Kathryn sa att hon inte visste vad vi haft för oss med maskarna häromdagen, det var inte ett rätt tydligen. Men vi slipper göra om det som väl var. Vi tänkte även passa på att kolla lite nödvändigheter på internet, vi vet inte hur möjligheterna ser ut på nästa ställe, så det är bäst att ha så mycket som möjligt fixat.

 Vi ville ju göra smycken av alla snäckskalen vi samlade på stranden i måndags. Kathryn gav oss öronkrokar, och Helena fick en snabbkurs i borrning av Bob och har borrat i en del av skalen, det var inte fullt så enkelt som vi trott från början. Men lite har vi som vi ska ta med och pyssla lite med under resans gång. Ikväll ska vi skriva ihop en (jättebra) review till helpx och nåt gulligt till gästboken som vi ska klistra in massor av murgröna i. Vi är inte Team Ivy för inte vi!

Just nu pysslas det för fullt i köket, det lagas Zucchini slice till lunch imorgon, tacos och Oreotryfflar på samma gång. Detta ska avnjutas till House och en brasa om vi klarar att tända en själva.

Storstadsblues

Idag har vi varit inne i Whangarei en sväng. Det känns lite som en ministad men den är i själva verket stor! Vi tror att det beror på att det knappt existerar några hus som har fler än två våningar, de flesta hus har bara en, så det ser lite ut som en westernstad i en nästan modern lite sjabbig tappning med konstiga ledningar överallt. Typ. Vi behövde lite småsaker, såsom solkräm, lite hudvårdsgrejer, knäckebröd och naturligtvis choklad. Vi var på tjejernas begäran också inne i en gigantisk second hand bookshop. Helt otroligt vad mycket böcker alltså! Men det var trots allt ganska dyrt så det blev inget köpt, även om det var frestande. Lunchen kunde ha varit rolig om vi öppnat våra ögon och tittat oss omkring så hade vi upptäckt flera bra ställen enligt familjen. Det gjorde vi inte så det blev McDonald's (och wifi som knappt funkade). Vi har hört rätt mycket svensk musik när vi varit inne i stan. Höjden var när vi under lunchen hörde Euphoria. Lite coolt faktiskt.

Vi har även shamponerat King David idag, så nu glänser han verkligen! Vi tänker försöka få mer pengar när vi säljer än när vi köpte honom så det gäller att pyssla om honom som den kung han är. Faktum är att vi borde tvättat honom i lördags efter att vi kört igenom en massa betongdamm. Bob har hjälpt oss med att kolla lufttrycket. Reservhjulet var det illa med. Bra att veta! Och kanske ännu bättre att fixa till det också.

Vi jobbade i eftermiddags istället. Lite soft sådär med att tycka upp lite sallad, vända lite jord, sopa och stoppa lite blommor i jorden. Nice nice.

Tjejerna hade en intressant diskussion på morgonen om språk. Tänk om man hade kunnat färdas bakåt i tiden till när man gick i skolan. Hade vi vetat vilken nytta man har av grammatik när man lär sig nya språk så hade man nog ansträngt sig lite mer. Vi har verkligen börjat förstå vitsen av att kunna det så man har lite regler att stödja sig mot. Ibland kan man vilja säga något, men hur sjutton ska böja verb och annan skit? Så då sitter man och grubblar på det och helt plötsligt är samtalet någon annanstans.

Förresten, finns det någon som vet vad man gör för att antingen få en förkylning att bryta ut (och bli frisk, snabbt helst!) eller att mota tillbaka den? Fundera på det och återkom! :-)

What about second breakfast?

Vi tar tillbaka det där vi skrev igår att båda våra chokladpuddingar blev bra. Båda blev misslyckade upptäckte vi efter smaktestet av den andra (som såg fin ut). Faktum är att vi mådde illa alla tre. Så, vi håller oss till en hederlig svensk  kladdis nästa gång vi vill baka. Och då faktiskt hålla oss till receptet.

Vi nämnde aldrig för dem att vi inte gjorde klart maskarna och komposten igår, för vi ville inte tillbaka dit. Vi log och nickade när de sa att vi varit duktiga och hoppades på bättre uppgifter idag vilket vi fick. Rensa ogräs och plocka kvistar av rosmarin och lavendel och doppa i nån hormonvätska och plantera dem. Lätt och trevligt till tonerna från Sagan om ringens soundtrack. Vi måste faktiskt skryta lite också, de sa att alla andra som plockat murgröna har gett upp efter ungefär en halvtimme, men inte vi inte! :-)

De verkar inte äta så mycket här. Vi har lite dåligt samvete över att vi äter och äter och äter som värsta Hobbitarna. Jämt och mycket. Vi tar typ slut på allting för dem, flera gånger om (de måste vara helt förundrade över vår äggkonsumtion, tur att vi hittade en jättestor äggkartong i en kundvagn utanför en mataffär för nån vecka sen). Första dagen blev vi långa i ansiktet när Kathryn sa att det fanns bananer om vi ville ha lunch. Det blev det och flingor, men sen har vi börjat fixa saker själva (läs värma rester, steka ägg och rosta mackor). Men de äter ofta mackor, idag åt vi jättegoda fruktscones och avokadosmoothie á la Linnéa. Vi saknar dock osthyvel och konservöppnare när vi lever runt i köket och skapar fantastiska matkreationer (hmmm). Hur överlever de utan egentligen????

Nu är det alldeles snart mys till Downton Abbey, utan chokladpudding. Dock med brasa. Bob är gullig och kopierar Shakespearefilmer åt Helena!